Beskärning
Det finns många anledningar till att man måste eller vill beskära ett träd. Ofta handlar det om säkerhet, t ex för att hålla avstånd mellan träd och hus eller vägar. Det kan också handla om att förbättra trädets form eller för att ljus lättare ska ta sig igenom trädets krona. Omfattande, eller felaktig beskärning kan innebära stress för trädet, medan korrekt beskärning kan bevara trädets hälsa och struktur, samtidigt som det gör trädet vackrare.
För att utföra beskärningar klättrar våra arborister försiktigt upp i trädet för att nå till de grenar som ska tas ner. Vid kraftiga beskärningar eller vid stora trädbestånd använder vi istället skylift.
Underhållsbeskärning
Döda och skadade grenar som riskerar att falla ner och skada människor och egendom tas bort. Även korsande grenar som ger skavskador på trädet samt grenar som växer inåt kronan tas bort, då dessa kan bli farliga på sikt.
Uppbyggnadsbeskärning
Konkurrerande grenar tas bort och man ser till att kronan får en för trädet typisk form. Dessutom tas grenar på stammen bort för att på sikt höja kronan till önskad höjd. Den första beskärningen görs först när trädet är etablerat på växtplatsen, dvs efter 1-2 år. Därefter beskärs trädet återkommande i ca 10 år.
Kronhöjning
Hela eller delar av trädets nedersta grenas tas bort. Anledningar till en kronhöjning kan vara att lättare kunna gå under trädet vid gräsklippning, eller att grenar över en trafikerad väg måste lämna fri höjd för all trafik (4,75).
Kronreducering
Det går att minska en trädkronas omfång, både uppåt och utåt. Det går också att glesa ur kronan för att öka ljusgenomsläpp och minska vindfång. På ett ungt och vitalt träd bör reduceringen alltid vara under 30 % av trädets totala lövmassa och på äldre träd lägre än så.
Hamling
Hamling är en gammal beskärningsmetod för lövträd, där bönder använde löv och finare grenar som foder till boskap. Idag syns metoden oftast i planteringar på torg och öppna platser. Det tar många år att bygga upp formen på ett hamlat träd och man börjar alltid på ett ungt träd och upprepar sedan hamlingen med 1-5 års mellanrum.
Kronstabilisering
Gamla träd har nästan alltid någon form av skada eller angrepp och ibland har de även strukturella svagheter, som spetsiga grenvinklar, dubbeltoppar med invuxen bark eller sprickbildning. Om grenar eller stammar med svagheter är tunga eller lutar kraftigt kan de riskera att fläka ur med fula skador på trädet som följd. Dessutom kan människor och egendom komma till skada av en fallande gren.
Ibland finns det strukturella svagheter i trädet, som sprickor och rötskadad ved och då kan det vara lämpligt att avlastningsbeskära grenen eller trädet för att minska risken för kollaps.
Ett träd som man verkligen vill behålla, trots sina skador, kan vara värt att kronstabilisera. Vid en kronstabilisering avlastningsbeskär man först de berörda grenarna eller stammarna och sen fixeras dessa med varandra med hjälp av särskilda rep. Stabiliseringen måste sedan kontrolleras med några års mellanrum och ibland justeras.
Mer om beskärning
Ett träd får sin energi genom bladens fotosyntes och ett gammalt och stort träd behöver större bladmassa än ett som är ungt och vitalt. Om en alltför kraftig beskärning av ett träd görs, kommer trädet att kompensera den förlorade bladmassan genom att skjuta mängder av vattenskott. Dessa skott är svagt förankrade och växer mycket snabbt och trädet måste beskäras igen för att undvika att de tunga, svaga skotten ska fläka ur trädet. För ett gammalt och försvagat träd kan en alltför hård beskärning även innebära en snabb död. Ett fullvuxet träd kan aldrig på ett vettigt sätt beskäras till ett litet och är det ett litet träd som önskas bör man överväga att istället fälla det stora och plantera ett nytt träd som inte blir så stort.
Beskärningstider
Den allra bästa tiden för beskärningar av träd är under juli-september, men många beskärningar kan utföras även under andra delar av året. Om det är lämpligt eller inte beror på flera olika saker, såsom trädets vitalitet, trädart, syfte med beskärningen, storleken på snittytorna osv. Livskraftiga och inte så känsliga träd går absolut att beskära under större delen av året om temperaturen inte understiger -10 grader och att snittytorna är små samt och att kronvolymen som tas bort är liten. På våren, precis innan och under knoppsprickning, behövs trädets all energi till att producera blad och nya skott och det kan vara bättre att vänta med beskärningen till något senare på året.
Träd som går under benämningen blödare får bara beskäras under juli-september och till dessa hör bl a: valnöt, björk, lönn, avenbok, vingnöt, hickory, gulved, humlebok, hästkastanj och gulved. Körsbär och plommon bör också endast beskäras under juli-september, eftersom de annars lättare angrips av bakteriesjukdomen gummiflöde.